.

En sockerbagerska hon bor i Småland
hon grejar kakor mest hela dagen
hon grejar många, hon grejar få
hon grejar röda, hon grejar blå

i hennes fönster hänger barn och gråter
och grisar dinglar mest fram och åter
hon hänger stora, hon hänger små
bara de alla har chokladen på

så kom polisen och höjde rösten
tre dagis saknas sen sista hösten
av bondens grisar finns inga kvar
men fönstret grisar och småbarn har

bagaren nu leendet undanlade
och fatta' fast om sin brödaspade
och gav polisen en svår blessyr
och täckte kroppen med vit glasyr

Men innerst inne är Sonja snäller
hon vet att gästfrihet är det som gäller
när hon bjuder in alla de som vill
på kannibalkaka och inlagd sill

Bagerskan Sonja lever med en trasa
i ett förhållande som aldrig knasa
och mellan centrum och periferi
råder det svåraste pedanteri

Att vara missförstådd är ganska lökigt
och göra barnkaka är ganska bökigt
ty dagens ungdom är allt för fet
det kräver alldeles för mycket smet

När Sonja beslutat att sluta baka
och göra människor till spettekaka
med bok i handen hon drar mot väst
för barn i götet, de smakar bäst